Eriksmålamarknad.se

Välkommen

Eriksmålamarknad.se

Välkommen

Eriksmåla marknad 1970

Eriksmåla, Gamla landsvägen & Hantverkargatan

”Hantverkaregatan” Vägsträckningen mellan Broakulla och Eriksmåla, ca 5 km, kallades förr Hantverkaregatan. Lagen om fullständig näringsfrihet som infördes 1864 innebar att antalet hantverkare av olika slag ökade på landsbygden.

 

Många torpare, soldater och bönder bedrev hantverk vid sidan om jordbruket. Egentliga hantverkare såsom skomakare, skräddare, smeder etc. fanns spridda i socknarna men på vissa platser uppstod hantverksbyar och hantverksgator. Exempel på sådana fanns utmed vägen mellan Broakulla och Eriksmåla i Algutsboda socken, hantverksbyn Klättorp i Vissefjärda socken och i byarna Långasjö, Kallamåla och Strängsmåla i Långasjö socken. I slutet av 1800-talet fanns längs med gatan omkring 60 hantverkare, som representerade mer än 30 olika hantverk. T.ex. konfektkokerska, repslagare, handelsbod, bagare, smed, träskomakare, kakelugnsuppsättare, murare, målare, laggkärl- och vagnmakare, ståltrådsmakare, bleckslagare, skräddare, mössmakare, keramiker, kardmakare, möbelsnickare, glashandlare, möbelsnickare, stickerska, väverska, skomakare, kopparslagare, sömmerska, träsvarvare, grundläggare, täckstickerska, stenhuggare, grundläggare, garvare, glasmålare, snickare, murare m.fl.

 

Eriksmåla

Marknadsplatsen är dokumenterad från 1683, då Konga Companie af Calmare Regemente började använda platsen som uppställning för soldaterna före avmarschen till Hultsfred, där de skulle exercera. Eriksmåla marknadsplats med de gamla marknadsbodarna omnämns i sockenprotokoll första gången 1774 men är troligen äldre.

Eriksmåla som gästgivargård finns i kartmaterialet för första gången med år 1718 men hade, liksom Kulla i Ekeberga, kommit till när landsvägen från Karlskrona norrut genom Uppvidinge byggdes på 1680-talet. Eriksmåla gästgiveri fungerade som krog och skjutsstation fram till 1879 men omvandlades till skjutsstation 1880. Från Eriksmåla skulle skjutsning utföras till Hermanstorp, Emmaboda, Örsjö, Ekebergskulla, Linneskruv samt Åkerby.

Hantverkargatan och gamla landsvägen.

När vägen mellan Stockholm och Karlskrona anlades på kungens uppmaning, efter att staden Karlskrona anlagts 1680, öppnades denna del av socknen upp mot omvärlden.

Den ursprungliga sträckningen av landsvägen, eller häradsvägen, gick dock mellan byarna väster om Eriksmåla, parallellt med det som kom att bli Hantverkargatan.

När också nya lagar om näringsfriheten infördes i Sverige 1846 och 1864 fick detta effekter på levnadsvillkoren för många människor. Detta i sin tur yttrande sig i bebyggelsen, då Hantverkargatan växte fram när ett stort antal hantverkare valde att slå sig ner här.

Troligen hade de många glasbruken i området viss betydelse när alla hantverkare etablerade sig längs med landsvägen. Industriarbetarna bildade en ny grupp som behövde köpa hantverksprodukter som de inte själva hann tillverka.

De hus som hantverkarna kom att verka i byggdes troligen av dem själva och hade mest status av backstuga, eftersom de inte hade egen mark. Några hade dock viss mark så att de kunde hålla några djur.

Till dessa hörde även ladugård, och en del hade status av torp. Flertalet av dessa bostadshus var små stugor, där hantverket utövades inne i stugan. Några hade uthus där verksamheten bedrevs.

Norr om Eriksmåla finns också små backstugor längs landsvägen. Persmo skola togs över av Algutsboda hembygdsförening.

Intill skolan flyttades också Ålgärdehults soldattorp av hembygdförningen.