ERIKSMÅLA, GAMLA LANDSVÄGEN OCH HANTVERKARGATAN

”Hantverkaregatan”

Vägsträckningen mellan Broakulla och Eriksmåla, ca 5 km, kallades förr Hantverkaregatan. Lagen om fullständig näringsfrihet som infördes 1864 innebar att antalet hantverkare av olika slag ökade på landsbygden. Många torpare, soldater och bönder bedrev hantverk vid sidan om jordbruket. Egentliga hantverkare såsom skomakare, skräddare, smeder etc. fanns spridda i socknarna men på vissa platser uppstod hantverksbyar och hantverksgator. Exempel på sådana fanns utmed vägen mellan Broakulla och Eriksmåla i Algutsboda socken, hantverksbyn Klättorp i Vissefjärda socken och i byarna Långasjö, Kallamåla och Strängsmåla i Långasjö socken. I slutet av 1800-talet fanns längs med gatan omkring 60 hantverkare, som representerade mer än 30 olika hantverk. T.ex. konfektkokerska, repslagare, handelsbod, bagare, smed, träskomakare, kakelugnsuppsättare, murare, målare, laggkärl- och vagnmakare, ståltrådsmakare, bleckslagare, skräddare, mössmakare, keramiker, kardmakare, möbelsnickare, glashandlare, möbelsnickare, stickerska, väverska, skomakare, kopparslagare, sömmerska, träsvarvare, grundläggare, täckstickerska, stenhuggare, grundläggare, garvare, glasmålare, snickare, murare m.fl.

 

Eriksmåla

Marknadsplatsen är dokumenterad från 1683, då Konga Companie af Calmare Regemente började använda platsen som uppställning för soldaterna före avmarschen till Hultsfred, där de skulle exercera. Eriksmåla marknadsplats med de gamla marknadsbodarna omnämns i sockenprotokoll första gången 1774 men är troligen äldre.

Eriksmåla som gästgivargård finns i kartmaterialet för första gången med år 1718 men hade, liksom Kulla i Ekeberga, kommit till när landsvägen från Karlskrona norrut genom Uppvidinge byggdes på 1680-talet. Eriksmåla gästgiveri fungerade som krog och skjutsstation fram till 1879 men omvandlades till skjutsstation 1880. Från Eriksmåla skulle skjutsning utföras till Hermanstorp, Emmaboda, Örsjö, Ekebergskulla, Linneskruv samt Åkerby.